Natt och Dag är en av landets äldsta kända fortlevande frälse- och riksrådsätter av svenskt ursprung. Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmarna först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld.
Äldste urkundligt belagde stamfader är riddaren och lagmannen i Värend, riksrådet Nils Sigridsson (död tidigast 1299), som först omtalas 1280. Han ägde Ringshult (nu Liljeholmen) i Torpa socken i Östergötland. Ätten räknar bland sina medlemmar Svante Nilsson (Sture) (död 1512), riksföreståndare från 1504, och dennes son Sten Svantesson Sture (Sten Sture d y, 1492-1520) riksföreståndare från 1512. Den senares son, riksrådet och riksmarsken Svante Stensson Sture (1517-1567), upphöjdes i grevlig värdighet 1561 29/6 som landets första greve, av konung Erik XIV vid dennes kröning i Uppsala. Hans grevliga gren utslocknade på svärdsidan 1616 3/4. Lantmarskalken (två gånger), riksrådet och riksmarskalken Åke Axelsson (1594-1655), upphöjdes, jämte en brorson och en brorsons son i friherrlig värdighet 1652 20/4 på Stockholms slott av drottning Kristina och de introducerades 1652 15/10 under nr 23. Ätten kom senare att benämnas Natt och Dag. Den utgick på svärdsidan 1677 16/12. Vice presidenten i Svea hovrätt, Arfwid Iwarson (1633-1683) var 1678 ämnad att upphöjas i friherrlig värdighet, men detta synes av olika orsaker inte ha fullföljts. Hans son generalmajoren av infanteriet Sten Arwidson (1681-1730) upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1720 23/6 i Stockholm av konung Fredrik I. Han introducerades 1723 15/10 under nr 187 och fick tillstånd att uppta namnet Sture eftersom han inte hade något släktnamn men var av samma ätt som de s k yngre Sturarna utgick på svärdsidan 1875 14/7.
De i USA bosatta släktgrenar kallar sig DeRemee och Dagg.
Uppgifter hämtade från nattochdag.org
investigative Tomas Fredriksson 