Kategoriarkiv: bygdehistoria

NORRA BRANÄS

Åsen eller Hajet uppfördes på 1890-talet av kyrkvärden och förre soldaten för Branäs norra rote Olov Vestling. Stugan stod tidigare på Södra Domarheden. Det finns uppgifter om att en tidigare gård skall ha funnits på platsen. Anna Martinsson från Urbanusberget var piga på Åsen, och hon blev adopterad av Vestling och ärvde honom. Han lät uppföra en stugaFortsätt läsa ”NORRA BRANÄS”

MORGONGÅVOBREV

Dokument som upprättades före vigseln och som fastställde den del av mannens egendom som skulle tillfalla kvinnan ifall hon var barnlös och blev änka. Morgongåvobrev förekom redan under medeltiden och avskaffades i Finland 1878.Morgongåvobrevet skulle stadfästas och protokollföras av allmän domstol. Hur används ordet morgongåva?

Vi åkte på timmervältorna från älvsnipen i Deje

Fabriken i Deje. Gråten. Timmer och virkeshantering när verksamheten var igång. Det gick en linbana mellan holmen Pannkakan även kallad älvsnipen, in till fabriken. På denna bunt med virke som transporterades åkte pojkarna, berättar en man som jag möter vid återvinningsstationen. Denne kommer från Deje, några kilometer norrut. En del av virket som flottades norrifrånFortsätt läsa ”Vi åkte på timmervältorna från älvsnipen i Deje”

Varför och hur blev Sverige en stormakt? | Historia | SO-rummet

Traditionellt brukar Sveriges stormaktstid räknas från Gustav II Adolfs trontillträde 1611 till Karl XII:s död 1718. Vi har här följt denna periodisering. Det hindrar inte att kontinuiteten — Läs på http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/varfor-och-hur-blev-sverige-en-stormakt

Bäckhammars SK Fotboll

Bäckhammars SK Fotboll — Läs på http://www.backhammarssk.se/historiktraff3.htm Gustav Svärd hjälpte till hos Runes korvkiosk i Kristinehamn. Han hade husvagn på Molles camping i Vägsjöfors. I BSK:s regi spelade jag hockey ett tag i mitten av 1970-talet då vi bodde vid korset i Skottlanda

Historien om en skandalomsusad hovdam och en lyra

Kroppfjell blev slutpunkten i ett tragiskt människoöde till följd av olycklig kärlek och falska anklagelser för förräderi. Magdalena Rudenskiöld var omtyckt vid Gustav III:s hov och djupt förälskad i Gustaf Mauritz Armfeldt, som var kungens gunstling. Intriger under stormaktstiden i Sverige. Hur, vad, varför? Tiden i Schweitz Revolutionstider i Europa Magdalena Rudenschöld